SASHAPASHA (Sasha Rotts, Pavel Rotts) in collaboration with curator Sona Stepanyan
Lucid Plexus
Lucid Plexus är en undersökning av historiskt minne genom kollektiva minnespraktiker, personliga vittnesmål och intergenerationella berättelser. Med utgångspunkt i erfarenheterna hos Ingermanlandsfinnarna — en etnisk minoritet bosatt i ryska territorier sedan 1600‑talet — följer projektet en linje formad av fördrivning, fångenskap, krig och systematisk brist.
I sin kärna ställer projektet en grundläggande fråga: hur lever vi med minnet idag? Ska det bevaras i sin statiska form, eller tillåtas vävas in i nuets levande väv — föränderligt, vitalt, en kunskap i ständig utveckling? Arbetet föreslår att minnet inte är ett förseglat arkiv, utan en dynamisk, förkroppsligad kunskap — rastlös, intim och verksam.
Genom att vända sig mot marginaliserade och undertryckta historier betraktar Lucid Plexus vardagliga objekt som minnesbärare — tysta vittnen till personliga och kollektiva erfarenheter. Här fungerar konsten och den konstnärliga praktiken inte enbart som redskap för bevarande eller musealisering, utan som sätt att möta det förflutna med uppmärksamhet — handlingar av återaktivering som för fram skymda berättelser i ljuset.
I motstånd mot officiella narrativ och deras mekanismer för radering söker projektet skapa rum där minnet kan förbli ofärdigt, levande och i rörelse.
Lucid Plexus använder långsamma rörelsemönster som sin centrala metodologi — cykelexpeditioner, vandringsleder och platsbunden fältforskning genom den nordisk‑baltiska regionen, ett landskap som bär spåren av de flyendes öden under andra världskriget, efterkrigstidens repressioner, förföljelser, deportationer och arbetsläger. Dessa praktiker är inte enbart logistiska, utan epistemologiska: ett sätt att tänka genom terrängen, att spåra minnet med kroppen.
Sömnad träder fram både som metafor och metod. Från broderi till klättring använder konstnärerna handlingar av att binda, laga och hålla samman — gester som ekar över olika skalor, från det intimt kroppsliga till det topografiska. Att gå och att sy blir två parallella former av kartografi och förkroppsligande: sätt att kartlägga genom närvaro, att bebo historien genom somatisk erfarenhet.
Manuella, taktila praktiker — snidande, broderi, formgjutning — fungerar också som redskap för fördjupad uppmärksamhet. Dessa handlingar saktar ner tiden, skärper perceptionen och förskjuter fokus från det visuella till det haptiska — från bilden till beröringen.
Rutter komponeras i relation till platser laddade med historiska lager: tidigare läger, partisanstigar, militära befästningar och flyktingläger längs Östersjökusten. Dessa är inte enbart destinationer, utan aktiva deltagare i projektets logik av återvändande, omsömnad och återaktivering.
Sasha Rotts, lapptäcke och broderi på second hand‑handdukar från Öland, 2025 Pavel Rotts, Drift, 2024 En modell av en fiskebåt gjord av tändstickor. På liknande båtar smugglades omkring 5000 ingermanländare i hemlighet till Sverige för att undvika deportation till Ryssland.
