Aurike Quintelier

mwsts II: bird radio

mwsts II: bird radio är en lekfull platsbunden installation som undersöker den urgamla relationen mellan människa och fågel. Genom ett utbyte av fågelfrön och ull sändes fågelberättelser live över hela världen från Sverige i april 2025 via internetradio.

Själva installationen är byggd av material funna på plats — nött, slipat, böjt och sytt (allt utom limmat) — för att skapa en ergonomisk och akustiskt intressant struktur. Djupt inne i metallkroppen, inuti ullen, gömdes en mikrofon programmerad att spela in i gryningen och igen i skymningen under fem dagar.

Projektet tog form under en konstnärsresidensvistelse hos Björkö Konstnod (SE) 2023, i Stockholms nordligaste skärgård, och färdigställdes och spelades in under ett andra residens 2025. Det är djupt förankrat i Donna Haraways teoretiska arbete. Titeln imwsts — it matters what stories tell stories — refererar till hennes filosofi om situerad kunskap: det spelar roll vilka tankar vi tänker med, vilka berättelser som berättar berättelser, vilka världar som formar andra världar.

Sändningen av liveinspelad fågelsång leker med påståendena i en nyligen publicerad vetenskaplig studie som hävdar att fågelsång ”förbättrar människans mentala hälsa”, eftersom den signalerar frånvaro av rovdjur och därmed aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Fågelläten sägs minska stress, sänka blodtryck och lindra ångest. Själva påståendet — och artikeln — visar för konstnären hur långt vi har avlägsnat oss från vår naturliga värld.

För att lyssna på inspelningarna av bird radio, följ gärna denna länk: https://www.aurikequintelier.be/birdradio

Plats: Björkö Arholma Datum: 2023–2025 Curatorer: Anna Viola Hallberg och Ami Skånberg Residens: Björkö Konstnod – Walking As Practice-programmet Forskning: researchcatalogue.net/view/2454801/2454797 researchcatalogue.net/view/2454801/2454863

Aurike Quintelier

Aurike Quintelier är arkitekt och rumslig praktiker baserad i Bryssel, med ett arbete som sträcker sig från byggnader, interiörer och platsspecifika installationer till teckningar, samlingar och modeller. Hon tror på relationens kraft mellan människan och de platser vi är en del av — på de symbiotiska berättelser som redan finns där och varsamt kan friläggas och grävas fram.

Hennes arbete strävar efter att skapa en krusning med djupare påverkan på dem som lever med eller upplever det, och är så lokalt förankrat som möjligt. Hon fascineras av rummens påverkan på våra liv och den ömsesidiga omsorg som uppstår i både liten och stor skala. Arkivering, samlande och assemblage utgör grunden för varje platsspecifik frågeställning, både i den fysiska och den teoretiska världen, och skapar verk som är djupt rotade i sin kontext.

SASHAPASHA (Sasha Rotts, Pavel Rotts)  in collaboration with curator Sona Stepanyan

Lucid Plexus

Lucid Plexus är en undersökning av historiskt minne genom kollektiva minnespraktiker, personliga vittnesmål och intergenerationella berättelser. Med utgångspunkt i erfarenheterna hos Ingermanlandsfinnarna — en etnisk minoritet bosatt i ryska territorier sedan 1600‑talet — följer projektet en linje formad av fördrivning, fångenskap, krig och systematisk brist.

I sin kärna ställer projektet en grundläggande fråga: hur lever vi med minnet idag? Ska det bevaras i sin statiska form, eller tillåtas vävas in i nuets levande väv — föränderligt, vitalt, en kunskap i ständig utveckling? Arbetet föreslår att minnet inte är ett förseglat arkiv, utan en dynamisk, förkroppsligad kunskap — rastlös, intim och verksam.

Genom att vända sig mot marginaliserade och undertryckta historier betraktar Lucid Plexus vardagliga objekt som minnesbärare — tysta vittnen till personliga och kollektiva erfarenheter. Här fungerar konsten och den konstnärliga praktiken inte enbart som redskap för bevarande eller musealisering, utan som sätt att möta det förflutna med uppmärksamhet — handlingar av återaktivering som för fram skymda berättelser i ljuset.

I motstånd mot officiella narrativ och deras mekanismer för radering söker projektet skapa rum där minnet kan förbli ofärdigt, levande och i rörelse.

Lucid Plexus använder långsamma rörelsemönster som sin centrala metodologi — cykelexpeditioner, vandringsleder och platsbunden fältforskning genom den nordisk‑baltiska regionen, ett landskap som bär spåren av de flyendes öden under andra världskriget, efterkrigstidens repressioner, förföljelser, deportationer och arbetsläger. Dessa praktiker är inte enbart logistiska, utan epistemologiska: ett sätt att tänka genom terrängen, att spåra minnet med kroppen.

Sömnad träder fram både som metafor och metod. Från broderi till klättring använder konstnärerna handlingar av att binda, laga och hålla samman — gester som ekar över olika skalor, från det intimt kroppsliga till det topografiska. Att gå och att sy blir två parallella former av kartografi och förkroppsligande: sätt att kartlägga genom närvaro, att bebo historien genom somatisk erfarenhet.

Manuella, taktila praktiker — snidande, broderi, formgjutning — fungerar också som redskap för fördjupad uppmärksamhet. Dessa handlingar saktar ner tiden, skärper perceptionen och förskjuter fokus från det visuella till det haptiska — från bilden till beröringen.

Rutter komponeras i relation till platser laddade med historiska lager: tidigare läger, partisanstigar, militära befästningar och flyktingläger längs Östersjökusten. Dessa är inte enbart destinationer, utan aktiva deltagare i projektets logik av återvändande, omsömnad och återaktivering.

Sasha Rotts, lapptäcke och broderi på second hand‑handdukar från Öland, 2025 Pavel Rotts, Drift, 2024 En modell av en fiskebåt gjord av tändstickor. På liknande båtar smugglades omkring 5000 ingermanländare i hemlighet till Sverige för att undvika deportation till Ryssland.

Maja Andersson

Mellan fingrar löper tråden

Mellan mina fingrar löper tråden, den syr min rustning. En sköld mot världen, för att gömma mig, för att lysa, bli sedd och förändras. För att visa mitt sanna jag och för att få vara någon annan för ett ögonblick.

Pågående performance.

Maja Andersson är en bildkonstnär där kroppen utgör en central del av hennes praktik. Hon har arbetat med performance och utforskar kontinuerligt olika medier och uttrycksformer. Hon använder video, fotografi, textil, lera – ibland i kombination – och närmar sig sitt arbete genom känslor: som sinnestillstånd eller som fysiska förnimmelser i kroppen.

https://www.anderssonmaja.com/

Ekaterina Sisfontes

Borders Unlimited

BORDERS UNLIMITED är en spontan performativ intervention på Supermarket 2026, organiserad av Borderless Borders — ett tillfälligt kollektiv initierat av Ekaterina Sisfontes. Besökare möter en oväntad gränskontroll mitt i utställningen, där improviserade gränsvakter kräver dokument, ställer absurda frågor och kontrollerar tillträdet till en ständigt föränderlig ”stat”. Varje passage avslöjar ett nytt land med nya lagar, symboler och maktstrukturer. Vakterna kan byta roller, rekrytera besökare, acceptera mutor, överge sina poster eller hitta på godtyckliga regler. Tillträde ges eller nekas utan logik eller jämlikhet — och blottlägger därmed den instabilitet, teatralitet och grundläggande meningslöshet som präglar nationsgränser och de system som upprätthåller dem.

BORDERS UNLIMITED

Performativ intervention (okoordinerad happening) på Supermarket 2026.

Evenemanget organiseras av Borderless Borders, ett tillfälligt kollektiv av deltagare sammansatt av Ekaterina Sisfontes och BKN‑konstnärer.

Idé: Detta är ett idealiskt projekt för oseriösa konstnärs‑aktivister med det seriösa uppdraget att visa hur meningslösa nationsgränser — och de stater som döljer sig bakom dem — egentligen är.

Handlingsform: En rollspelsliknande upplevelse som bygger på spontan medverkan från en oförberedd publik. När besökare rör sig genom utställningsrummet konfronteras de oväntat av en gränskontroll, där patrullerande vakter begär legitimation och kräver att de besvarar ett kort frågeformulär innan de får passera den fysiska barriär som markerar ingången till ett annat, för dem okänt land.

Under performanceförloppet förändras själva gränsens identitet ständigt: patrullens beteende, landets namn, dess flagga och till och med frågorna vid kontrollpunkten byts ut gång på gång. Som resultat kan besökaren aldrig återvända till samma ”land” två gånger; varje gång de möter barriären ställs de inför en ny, obekant stat som måste navigeras på nytt.

Ekaterina Sisfontes
https://www.sisfontes.com/
Soviet-born, multidisciplinary Swedish artist whose practice traverses jewelry design, conceptual art, and performance. She first established her eponymous brand, SisKa Design, before expanding into the broader artistic vocabulary. Working across diverse media and contexts, she has developed performance as both a central artistic strategy and an embodied mode of living.

Natasha Dahnberg

Encyclopedia of Lost Libraries
Objects, installation, performance

Encyclopaedia of Lost Libraries är ett pågående projekt som undersöker hur minne, kunskap och kulturell infrastruktur påverkas när bibliotek, arkiv och museer förstörs under krig och politiska omvälvningar. Serien består av skulpturala objekt i ek och ask: massiva, slutna former som liknar böcker men som inte kan öppnas. De anspelar på verkliga volymer vars innehåll gått förlorat och fungerar som minnesmärken över raderad kunskap, brutna traditioner och de berättelser som våld försöker kontrollera. De kan också framkalla tankar på större mänskliga förluster, samtidigt som materialiteten och den förseglade formen uttrycker både minnets skörhet och dess motståndskraft.

På framsidan av varje objekt är rökmoln tecknade i silverstift — en medeltida och renässansmässig teknik vars oxiderande linjer långsamt fördjupas över tid. På baksidan beskriver korta texter de bibliotek som verken refererar till. Tillsammans bildar objekten ett arkiv av tystnad — en påminnelse om hur kunskap manipuleras eller försvinner när dess materiella grund förstörs.

Böckerna i projektet bär titeln THE HEAVY BOOK på sina ryggar, en fras som fungerar både bokstavligt — de uthuggna träobjekten väger betydligt mer än pappersböcker — och metaforiskt, eftersom berättelserna de bär, om krig och förstörelse, är lika tunga. Vissa volymer har silverinläggningar, utvecklade i samarbete med silversmeden Ekaterina Sisfontes. Både materialen och hantverket markerar verken som sällsynta och värdefulla, och understryker bokens immateriella tyngd och betydelse.

I en deltagarbaserad performativ läsning tar minnet form genom rösten. Ur rullarna vecklas fragment av encyklopediska uppslagsverk fram — texter om bibliotek och arkiv som medvetet förstörts under krig och revolutioner, platser där kunskap, kultur och ideologi en gång samlades. Själva rullen är också ett konstobjekt: tillverkad av fanér och täckt av teckningar i silverstift. Texterna rör sig mellan språk och röster när publiken bjuds in att fortsätta läsa på de språk de bär med sig. Performancen blir ett tillfälligt arkiv där det någon gång försökte utplånas återkallas genom den kollektiva handlingen att läsa.

Natasha Dahnberg www.dahnberg.com

Sovjetfödd konstnär, född i Moskva 1969, bosatt i Sverige sedan år 2000. Hennes praktik sträcker sig över bildkonst och curatoriellt arbete, bland annat vid Köttinspektionen i Uppsala och Uppsala konstmuseum. Genom att arbeta mellan verbala och visuella språk engagerar hon sig i kulturell översättning och använder symboler och material för att navigera mellan personlig historia och en samtida svensk kontext. Återkommande teman av förlust och motståndskraft präglar ett konstnärskap som rör sig mellan förskjutning och tillhörighet.

Los Angeles Wildfire Survivors Creator & Curator Susannah Mills

THE DOOR WAS RIGHT HERE, 2025

Performance av Jasmine Albuquerque‑Croissant

THE DOOR WAS RIGHT HERE, 2025

Utvecklad vid Los Angeles Wildfire Survivors Residency (LAWS) på BKN, utgår detta verk från en personlig video av det ögonblick då konstnären först upptäckte sin familjs hem efter att det totalförstörts i Woolsey‑branden 2018 .

Som överlevare av en sådan förlust beskriver Albuquerque‑Croissant hur det kändes som om jorden svalde allt hon ägde . Hon talar om en önskan att själv bli uppslukad — och på scen utvecklas en form av katharsis genom denna symboliska handling Current page.

Genom teman som moderskap, födelse, död och återfödelse utforskar verket naturens kraft att absorbera och omvandla förlust .

Video och performance i samarbete med Rick Gradone, med Wren Petrichor Ossman och ytterligare material av Jane Szabo .

Los Angeles Wildfire Survivors (LAWS)

Grundare & curator: Susannah Mills

Susannah Mills’ konstnärliga och curatoriella praktik är direkt kopplad till hennes arbete som End of Life Guide, där hon arbetar med den djupa psykologin kring död, återfödelse och relationernas roll i att skapa liv .

Residens hon skapar är nära förbundna med transmutation, natur och förmågan att förändras i nya miljöer .

Den 7 januari 2025 förlorade Mills sitt hem, sin ateljé och sitt lokalsamhälle i Eaton Canyon‑branden . Ur denna traumaerfarenhet uppstod en känsla av att inte längre ha något att förlora Current page.

Genom ett konststipendium kom hon till residens på BKN i Björkö, där hennes praktik expanderade från främst måleri till nya medier och storskaliga installationer .

Hon blev därefter hängiven att ge samma möjlighet till andra brandöverlevare .

I maj 2025 grundade hon Los Angeles Wildfire Survivors artist residency och samarbetade med Anna Viola‑Hallberg och Rick Gradone för att ta med tretton hårt drabbade konstnärer tillbaka till BKN i september 2025 .

Under två månader helande de tillsammans, bildade ett nytt konstnärligt community och skapade verk redo för utställningar .

LAWS hoppas kunna återföra fler brandöverlevare till Sverige och stärka alliansen mellan länderna, samtidigt som fler konstnärer får möjlighet att expandera, skapa och återhämta sig .

Jasmine Albuquerque‑Croissant

Dans & Koreografi

Jasmine Albuquerque är koreograf, dansare, pedagog och fysisk berättare . Hon är medgrundare av den projiceringsbaserade danstrion WIFE och har uppträtt med grupper som Hysterica, Blue13 Bollywood, Collage Dance Theater och Ryan Heffington’s Fingered .

Hon har gjort rörelseregissering för Beyoncé, Rihanna, St. Vincent och Jennifer Lopez, och medverkat i produktioner som Soft Sex, Istanbul Light Festival, TEDx SoCal, KTCHN, We Are The World, Frequency Festival, Jane’s Addiction och Hecuba .

Senast koreograferade hon för NIN och Trent Reznor på Coachella 2026 .

Hon har uppträtt på bland annat Hammer Museum, Zebulon, The El Rey, The Wiltern, MOCA, The Ford, Orpheum Theater och LACMA .

Hon har koreograferat för Katy Perry, Ivy Park, Puma x Balmain, St. Vincent, Devendra Banhart och dansat i musikvideor för Beck, Laura Marling, The Weeknd, Miguel, Verve Records med flera .

Hon har en examen i historia från UCLA och har tränat i samtida dans och psykodans i Los Angeles och Budapest . Hon har undervisat i över tjugo år och samarbetar ofta med sin mor, land art‑konstnären Lita Albuquerque .

Rick Gradone

Rick Gradone har en B.A. i konsthistoria från Fairfield University och studerade måleri med Peter Michael Gish .

Hans arbete befinner sig i skärningspunkten mellan geologi och religion, och föreställer en ny inkluderande religion där jorden är den centrala gestalten .

Hans målningar och skulpturer fungerar som studier för helgedomar och monument — platser för kontemplation och tillbedjan för alla varelser — och antyder att insikt om denna relation kan skapa ett nytt mänskligt ansvar gentemot varandra och planeten .

Han har gjort residens i Humboldt (CA), Belgrad, Atacamaöknen, Colombia och BKN i Björkö . Hans arbete har publicerats i Marie Claire Maison, Residence Magazine, Architectural Digest och Medium .

Wren Petrichor Ossman

Wren Petrichor Ossman är forskare och lens‑baserad bildkonstnär från Altadena . Hen tog First Class Honours i fotografi vid University of the Arts London och har ställt ut i USA, Storbritannien, Italien, Stockholm och Sydkorea .

Tidigare erfarenheter inkluderar ett virtuellt residens med Ecofutures + Videotage, BKN, samt ett Risograph‑program vid Fort London .

Ekologisk sorg och queer hauntologi har länge varit centrala teman i hens arbete, något som intensifierades efter Eaton‑branden, där hen förlorade digitala verk och delar av sitt arkiv på grund av sot- och askföroreningar .

Wrens arbete fungerar som en spegel — en visuell motpol till Altadenas brandskadade landskap — och skapar en dialog mellan torr salvia och Björkös skogar, en resa från torka till fuktig, mossbeklädd mark vid Östersjön

Ivana Gross and Laressa Dickey

Dancer on the Plane

@dancer_on_the_plane (Instagram) Laressa Dickey och Ivana Gross Performance och videoinstallation Längd: 30–60 min

Dancer on the Plane utforskar geometrin mellan kropp, natur och teknologi. Verket föddes ur ett utbyte på BKN 2025 mellan dansaren Laressa Dickey och den konceptuella konstnären Ivana Blanco Gross. Arbetet börjar med en dansare som står på ett plan medan en kuboid ritas upp. Geometrin blir koreografi; strukturen blir en levd erfarenhet. Kuboiden — form, system, metafor — ramar in rummet likt arkitektur, digitala rutnät eller sociala system. Dansaren prövar dess gränser och förkroppsligar linjerna genom andning och motstånd. Innesluten, inramad och betraktad konfronterar hennes kropp idén om begränsning. Mot den teknologiska abstraktionen framträder den mänskliga kroppen som en skör, kännande tröskel — något som aldrig helt kan beräknas eller kontrolleras.

Laressa Dickey

https://www.laressadickey.com

Laressa Dickey är danskonstnär, skribent och kroppsterapeut baserad i Stockholm. Hennes senaste projekt utforskar omsorgens politik, statligt våld och dess effekter på kroppen, samt rymdskrot. Hennes arbete rör sig mellan discipliner och uttrycksformer. Hon är författare till poesiböckerna Syncopations och Twang. Tillsammans med ljudkonstnären Andrea Steves gav hon ut Radio Graveyard Orbit, en spekulativ bok om rymdskrot. För Bergen Assembly 2019 skapade hon och hennes partner Ali Gharavi How to Pass Time With No Reference, en multimediainstallation om deras erfarenheter inifrån/utanför det turkiska fängelsesystemet.

Som långvarig student av somatiska praktiker har hennes konstnärliga forskning stöttats av Kone Foundation; hon undersöker dansarens användning av språk och författarens användning av språk i relation till dans. Hon leder skrivworkshops ur perspektivet poet/dansare/konstnär, arbetar tvärdisciplinärt och undervisar kursen Writing Alongside Artistic Practice på SKH, en valbar kurs för både universitetsstudenter och yrkesverksamma konstnärer. Laressa är aktiv medlem i withing, en internationell grupp för somatiska och språkbaserade konstnärliga forskare, samt medlem i den performativa samarbeten MISLEADING SUBJECTS.

Ivana Blanco Gross

https://ivanablancogross.com

Ivana Blanco Gross är en amerikansk postminimalistisk konceptkonstnär född i Buenos Aires, Argentina. Hon studerade vid Universidad de Buenos Aires och vid Kungliga Konsthögskolan i Nederländerna. Hennes verk har visats omfattande på tre kontinenter och ingår i både privata och offentliga samlingar.

Hon utforskar olika upplevelser av plats över geografiska rum och översätter sina egna relationer till människor och platser till färgarbeten och fler-delade installationer. Särskilt betonar hon platsens betydelse genom samspelet mellan linje, färg och geografi. Hennes arbete refererar ofta till topografiska vyer av landskap och stadslandskap, och blir till slut intima tidslandskap. Hon använder olika medier för att uttrycka innehåll, såsom måleri, text, fotografi, objektutveckling, installationer, video och ljud.

Ivana är grundare och utvecklare av flera offentliga och deltagarbaserade projekt, däribland Un-Send, Grayland, The Whitest White och Hopscotch. Hennes senaste verk inkluderar ljudkompositioner baserade på miljöljud från Venedig, Italien, samt en fler-delad forsknings- och ljudinstallation som kommenterar Arktis förfall. Hon föreläser vid universitet och högskolor på tre kontinenter, i lokala communitygrupper samt på kongresser och konferenser. Ibland håller hon även privata presentationer. Nyliga utställningar inkluderar Venedig (Italien), Rauma (Finland) och Cali (Colombia).

Zoey Hart and Maja Andersson

Seeking comfort

Multimedial visuell/performance‑baserad kollaboration mellan Maja Andersson, Zoey Hart, deras respektive kroppar och det omgivande landskapet.

I Seeking Comfort arbetar duon med kropp och landskap för att skapa en visuell berättelse om livet med kronisk sjukdom: ett växlande mellan olika tidslager och tillstånd av trötthet, känslan av ständig tyngd i kontrast till tempot i våra sociala nätverk och naturliga omgivningar.

I detta första arbete representerar stenen kroppens externaliserade förnimmelser. Vi bär varsin tung sten och flyttar den över våra kroppar medan vi rör oss genom stenlandskapet. Våra kroppar söker platser av tillfällig stillhet, medan havet rör sig snabbt och stadigt omkring oss. Genom försök, misstag, förflyttning och omförhandling gestaltar vi frågan: kan vi anpassa oss till kroppens behov av vila i en värld som nedvärderar långsamhet?

Vi blev båda inbjudna av curator Anna Viola Halberg att skapa verk på Björkö Konstnod under sommaren 2022. Eftersom våra arbeten båda berör erfarenheten av den icke‑välmående kroppen genom performance och konstnärlig dokumentation, förde vi snabbt samman våra kroppar i samarbete med det lokala landskapet för att förstärka vårt kollektiva behov av vila (se: Seeking Comfort).

Zoey Hart (Brooklyn, NY) har en bakgrund inom interdisciplinär visuell konst och social praktik (MA NYU 2015). Hon har arbetat nära Disability Arts‑communityt i New York och andra socialt engagerade konstnärsgrupper i Brooklyn och utanför. Hon har tidigare varit verksamhetsledare för Art Beyond Sight’s Art and Disability Residency. Hennes fokus ligger i relationen mellan kropp och omgivning, där hon undersöker hur kroppar och naturliga platser möts genom teman som omsorg, diagnos och läkning.

http://www.zoeyAhart.com

Maja Andersson är en bildkonstnär där kroppen utgör en central del av hennes praktik. Hon har arbetat med performance och utforskar kontinuerligt olika medier och uttrycksformer. Hon använder video, fotografi, textil, lera – ibland i kombination – och närmar sig sitt arbete genom känslor: som sinnestillstånd eller som fysiska förnimmelser i kroppen.

https://www.anderssonmaja.com/